En uppskattad glömska

Igår hände det något som jag inte trodde var möjligt.....å det har nog faktiskt inte varit möjligt tidigare .....jag glömde helt och hållet bort att jag skulle få min behandling igår. Min tid på onokologen var som bortblåst ur minnet. Var tredje vecka, i snart två års tid, har jag infunnit mig på onokologen för att få min behandling...och däremellan har jag haft regelbundna besök på sjukhuset för kontroller av olika slag.....å självklart så har jag aldrig missat eller glömt bort någon behandling.....eller något annat sjukhusbesök. Mitt liv har ju mer eller mindre kretsat kring sjukhusbesök för behandlingar, för röntgen och för besked....och däremellan har det bara varit "pauser".....pauser framtill till nästa sjukhusbesök.
Men faktum är att jag inte upplevt någon paus den här gången....jag har helt enkelt bara levt ett friskt liv :)) Å när det känns så...så går det faktiskt inte att göra annat än att le åt sin glömska!!!
Det känns som att jag vill säga 1-0 till mig......1-0 till mig för att inte "cancertankarna" har fått så mycket utrymme som de tidigare. Tänk vilken härlig känsla att behöva använda sin kalender för att komma ihåg sina behandlingar och sina sjukhusbesök.
Jag kan fortfarande inte riktigt fatta att jag verkligen glömde bort det, att jag inte ens haft någon tanke på det....men det ger mig hopp om att mina tre-månders perioder oxå skall blekna. Var tredje månad gör jag röntgen....å det känns som mina lyckobesked gäller 3 månader i taget. En tidbestämd lycka med möjlighet till förlängning var tredje månad. Det är en spänning som är omöjlig, i alla fall för mig, att sätta ord på...eller att ens försöka beskriva.......

Hur sunt det än nu var att jag glömde bort min behandling så vill jag ju inte att det händer igen....så därför tänker jag nu ge mig ut och köpa mig en ny fin kalender, den finaste som jag kan hitta, och jag har en förhoppning om att den kommer att bli väl använd :-))