När fångvaktaren somnade bildades "måndagsklubben"

Jag mår fortfarande bra men jag känner att jag har en förkylning som är på väg att bryta ut så jag försöker därför kurera mig med diverse husmorskurer och  jag hoppas att jag skall klara av den som en helt vanlig förkylning och att mina vita blodkroppar klarar av och hantera det och hålla antalet...
Förutom detta så är min energi på topp och det fantastiska är att det kan gå flera timmar eller kanske till och med en hel dag då jag inte tänker på cancer. Det är fantastisk härlig känsla då man upptäcker att hjärnan och tankarna har fått vila från all oro.....det känns lite som att man har lyckas rymma i från något otäckt, att man har lyckats få en liten stund av frihet från dina egna tankars hårda fängelse. Det blir liksom ett litet komplext dilemma då fångvaktaren och frigivaren är samma person...å de båda bor uppe i ditt huvud.....det går inte att planera flykten....man får helt enkelt tålmodigt vänta på att fångvaktaren skall somna.... Å tro mig när jag säger att det är fantastiskt härligt när den stunden kommer...och det bästa av allt är att den kommer mer och mer ofta och varar längre och längre.....
I måndags gjorde jag något som verkligen fick mig allt glömma allt det otäcka...jag bjöd hem till tjejkväll....där tanken var att vi skulle äta lite gott, provsmaka  lite ost och vin och så skulle titta på filmen Bridesmaids....men det visade sig att vi själva var långt mer intressanta än filmen....för rätt som det var så rullade textremsorna i slutet av filmen upp och vi insåg att vi inte hade sett någonting.....så...vi gjorde ett nytt försök...filmen sattes igång ännu en gång.......men vet ni......vi blev lika förvånade när textremsorna kom rullandes igen....filmen hade passerat oss ännu en gång.....men vad gör det....det visar ju bara på hur trevligt vi hade det! Så nästa gång "måndagsklubben" träffas så tror jag att vi hoppar över filmen....den har ju trots allt visat sig var överflödig....


Tack "klubbisar" för en kanonhärlig kväll!!