"Kuddradion sätter gung i sjukhussängen"

Allt känns så mycket bättre idag, jag har fått sovit hela natten igenom. Min förkylning är betydligt bättre och febern är helt borta....och min känsla är glad! Jag har satt igång den där lilla "kuddradion", som brukar finnas på sjukhus, på högsta volym.....jag känner mig urless på tystnad och njuter nu utav musiken. Nu känner jag mig verkligen för pigg för att vara här....men jag måste ju vänta på ronden och se vad de har att säga innan jag får åka hem.
Men jag har svårt att tänka att min kropp mår något annat än bra.....inte en låt på radion kan passera förbi utan att hela min sjukhussäng börjar gunga :))
Det känns skönt att vara ur oron för den här gången....Att ta cellgift nu mot förra omgången skiljer sig så mycket. Förra omgången blev jag inte sjuk en enda gång.....å den här förkylning och den här febern är faktiskt den första som jag haft sedan hösten 2009......ofattbart men sant.  Å någonstans inom så ler nöjt å tänker "hmmm, så härligt att det inte var något allvarligt, jag blev bara vanligt hederligt förkyld" Det känns skönt att jag kan få vara helt vanligt sjuk...
Jag förbereder mig alltid på det värsta......å de gånger som de värsta inte inträffar blir jag så obeskrivligt lycklig. Ja,... lyckan är fakstiskt så stor att jag inte kan göra den rättvisa i min beskrivning. Varje liten muskel i kroppen är spänd och förbereder sig på ett fall, mina känslor är mörka, stora och förstelnade i någon slags skräck inför vad som komma skall......å när det inte kommer, när det värsta inte händer....då börjar kroppen försiktigt, försiktigt att le på insidan, musklerna kopplar av och alla spännigar och förstelnad skräck kommer ut i form av glädjetårar.
Nu håller vi tummarna för att jag får dansa ut här ifrån! :))