Men godast var ändå sällskapet, trots att jag kom med tårsprängda ögon så satt jag snart med ett leende på läpparna och bara hade det jättetrevligt.
Precis innan vi skulle åka till festen, hände det nämligen något sorgligt. Barnen och Nicke stod klara och jag skulle bara fixa håret....då börjar det falla av...jag får tussar i händerna. Fastän jag känner att det faktiskt är okej att jag tappar håret, det är inte det viktigt om jag har hår eller inte, så gör det såååå ont i själen när det faller av. Jag börjar så klart att gråta då jag ser att det ligger en massa hår på axlarna. Medan Nicke och barnen väntar i groventrén får jag stå i badrummet och plocka hårtussar. Det känns som jag får tortera mig själv när står där och plockar hårtussar och ska göra mig fin för fest....
Men då säger nästa mening allt om sällskapet på denna fest...
Jag satt och skrattade, log och hade jättetrevligt en halvtimma senare...
och som grädde på moset överraskade min älskade Mummis mig med ett underbart smycke hon gjort till mig, i ringen står det, STYRKA, VILJA, KRAFT, med en skyddsängel, ett hjärta och en doffsing :-))
Jag fullkomligt älskar det halsbandet. Det är så underbart fint! TACK BÄSTASTE VÄNNEN MIN!!!!
JAG BLEV VERKLIGEN BÅDE RÖRD, GLAD OCH LYCKLIG...VAD ÄR LITE HÅR EMOT EN HÄRLIG VÄN?!?
OTÄCKT, JAG VET....MEN SÅ HÄR SER DET UT |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar