Förståeligt eller överdrivet - eller kanske lite av båda?

Jag har burit på en stor oro. Den kan vara förståelig och den kan vara överdriven. Jag har varit så orolig över det faktum att jag kanske har en allergi. En allergi som jag inte vet vad den beror på eller vad som utlöser den. Det jag däremot hela tiden har vetat om, är att när det svullnar vid halsen...då kan det gå väldigt fort.
Jag har aldrig haft allergi tidigare, jag har ingen erfarenhet och inga referensramar.
Det jag har är min kamp emot cancern, min kamp för att överleva. Då känns det liksom inte som ett alternativ att jag ska känna hotet att stryka med i en allergichock....eller att jag inte skulle hinna att stoppa svullnaden i halsen innan det skulle vara för sent.....det finns inte på kartan... det får bara inte ske.
Visst, kanske överdrivet att tänka så drastiskt...men å andra sidan...varför skulle jag inte tänka så?

Kanske har jag aldrig ens varit i närheten utav mitt tänkta hot....förmodligen inte....men där har min  tanke varit, det är där rädslan har suttit.

Men som sagt, nu vet vi att det är något här hemma som jag är överkänslig emot, tar nu tavegyl dagligen och känner att jag har tagit kontroll över situationen  - jag känner mig trygg igen!

Nu blir det sängen en stund...jag sover ju helt obehindrat nu :-)) Somnar lite här och där...
Skulle inte tro att jag kommer upp till fågelsången i morgon...

God Natt!/Milla